November 2009


Arkiv

2009.11.11

Det börjar bli sent om kvällen, sent på året o jag tittar på Leonard Cohen-intervjuer, Johnny Cash-intervjuer, jag spisar rockbiografier; Lemmys, nämnda Johnny Cash´s, Stones. Jag låter mig hänföras av Bergmans "Laterna Magica". Jag faller ner i djupaste avgrundshål titt som tätt o undrar över tillfinnandet, uppgiften, kallet, idéen. Jag pallar inte Facebook eller tidningar. Jag pallar inte dumhet. Jag pallar inte tjat. Jag promenerar inte längre o det förundrar mig. En man o hans grubblerier måste ge sig ut på promenad ibland o svettas ut giftet, blåsa rent skallen o nervsystemet med en fet powerwalk. Om inte annat för att förskona sin omgivning. Jag skriver - eller försöker skriva - låtar. Jag kan dessvärre inte säga att jag skriver "sånger" längre. Tomas Ledin säger "sånger". Sånger är annars ett väldigt vackert ord. Liksom "förnimmelse". Eller hur?
Anyway; jag skriver låtar o det är samma uppförsbacke som alltid. Som att starta en bil som stått på loge för vinterförvaring o om man till slut lyckas med konststycket att få igång den hostar den o pustar som om dess sista stund till sist är kommen men den hoppar igång o med rätt hand o rätt smörjning o rätt blandning går den riktigt bra. Jag vet det där; jag vet att motorerna är svårstartade. Jag brukar sällan stänga av just av den anledningen. Bättre med tomgång.

Konsertplanerna är klara o jag litar inte till nånting när det gäller att sälja biljetter till en konsert. Det är konstant tyngd över bröstet. Egotrippens baksida. Funkar det blir det magiskt. Funkar det inte blir det fumligt o mörkret mörkare o man vill slippa det hela, verkligen det hela, för en stund. Jag är en jojo dessa dar o det blir allt svårare att hitta flyktvägar. Nyss räckte det med ett par vettiga vandringskängor. Nu vill jag ha ett par vandringsleder o en natur, ett par berg o slätter o tundra o vilda vindar o ett hav som brusar o frustar o skummar mot klipporna. Vinden hjälper o som Leonard Cohen sa: Min darkest hour är ingenting att tala om när man ser andra människors darkest hours.