Nån


Nu stänger gallerian för idag
Nu töms den på människor
Det är långt från Sindh i Pakistan
Det är långt från Karachi dit han bor
Tomma, kala väggar i ett tomt, kalt hus
Bara Ekot som svar
När han viskar: Älskling, jag är hemma nu
Finns ingen älskling kvar

En kvinna sluter sina svarta ögon
Bakom en persienn
Hon ska ingenstans, kommer ingenstans ifrån
Hon är bara en kropp ikväll igen
Det skänker inte henne någon tröst
Men hon vet att han är lika tom
När hon känner en tår mot sitt bröst
Han är lika trasig som hon

Hon gömmer sig i källaren där cyklarna står
Dit hon alltid flyr
När striden där hemma rasat alltför svår
O allt gått överstyr
Hon gör ett hem av en hoodie
Hon gör ett hem i ett hörn
Hon har en kropp som hon bor i
Hon är havet - du är ön

En dröm slocknar för gott inatt
I ett hus långt upp i norr
Mattor omlott där väggarna gulnat
Där binder en man ett rep av sorg
Tvinnat av sprit o längtan
Tvinnat av allt som brast
Runt en bjälke på vinden där barnbarnsängen väntar
Under en dammig plast

Nån ska falla offer för att du ska vara ren
Nån måste du se som faller
Nån ska bära korset för din glorias sken
Nån måste du sätta bakom galler
Du vill ha din linje rät o rak
Men du glömmer en sak
Nån ska stå längst bak



Tillbaka