Jennifer Linn


Natten är tung o tystnaden som följer med den
Stjärnor mot himmelens fond o jag där mitt i den
En bris drar försiktigt förbi o försvinner igen
Tar en sekund av den stilla tiden

I gryningen hänger ett skimmer av dagg runt varje ljus
En gloria av fukt - jag hör virket som dunkar från sågen
I mitt bröst slår mitt hjärta svagt, som genom ett brus
Jag hade en uppgift men jag kan inte komma ihåg den

Men inatt - just inatt under himmelens eviga vackra
Står jag stum en stund, mitt i mörkret som en flammande fackla
Kan jag se hur det lyser i fönstret hos Jennifer Linn

Jag vet inte varför men vänskap har varit så svårt
Relationer har rasat o band har klippts av stup i ett
Har jag nångång mött kärlek har jag hållt den så krampaktigt hårt
Att den kvävdes till sist i ett desperat grepp

Det har vart skrik, det har vart gråt - schakalerna stod redo på kö
Allt det där har jag bakom mig nu, men en tvekan har slagit rot
Att undvika kärlek i rädsla för svek är som att dö
Som att sjunka mot botten med en sten runt sin fot

Men inatt - just inatt under himmelens eviga vackra
Står jag stum en stund, mitt i mörkret som en flammande fackla
Kan jag se hur det lyser i fönstret hos Jennifer Linn

Jag har haft Bacchus som broder, Dionysos som sällskap
Jag tackar Poseidon för livet
Den salta smaken av tårar känner jag väl
En skvätt gin alltid på armlängds avstånd för blodet som brunnit o svidit
I ådrorna - för svalkandet av en glödande själ

Det finns en horisont jag vill visa Jennifer Linn
En sol som sakta sjunker ner i rödaste hav
Vårt skepp ska stilla stäva stolt rakt dit in
Våra själar ska sväva en stund innan dom för gott ger sig av



Tillbaka